Nostalgi på decimetern
Vi hade en transistorradio som såg ut som en radiokaka... eller radiokakan såg ut som radion... Skinnklädd var den hur som helst, med såna där "kexränder" på framsidan. Undrar just vad du tycker om radiokaka nu? Jag tror mer på brysselkex, såna gjorde jag faktiskt för ett tag sen och dom blev GODA. Det var nog din förtjänst. Utan den här bloggen hade jag väl aldrig kommit på det.
Jaha, så ni fick radiokaka när ni var små. Vi Jokkmokkare fick smaka på pappas hård, jag menar verkligen hård, kokta knäck. Man kunde suga på en knäck ett par timmar eller tills man lessnade och spottade ut dom. En laddning av hans knäck räckte ända in till påska...
M: Vilken lyxig radio, skinnklädd och allt. Vad duktig du är som bakar. Vilken färg på sockret? Är det ngn spec du föredrar?
S: Jajjemän. Jag tror hemmafruarna på kvarteret bakade ikapp. Fick ni några förmaningar om att inte bita, jag menar det är ju inte bra för tänderna att tugga sten.
Och ledsnade vi på knäcken så fanns ju alltid dom torkade fikonen och dadlarna att tillgå, eller en sur blodapelsin från fruktfatet. Den röda Alladinasken som Ola pratar om har jag inget minne av att vi såg på bordet hemma hos oss. Jag bakade brysselkex för något år sedan enligt faster T.s recept och jag hade rött socker och det är original enligt mig. Visst fick vi förmaningar om att inte tugga på knäcken men det var nog inte för att vara rädd om tänderna, utan för att knäcken skulle räcka så länge som möjligt. Rena besparingsskälet alltså, tror jag.
Han tipsade nog vår Inga Britt om receptet på hårdkokta, för de var de hos också. Har jag berättat att jag gjorde rullrån för några veckor sedan. På spisen i gjutjärnsrånjärnet. Lyxigt goda. Bakas det några kardor i stugorna? Inte här- det var aldrig min grej det där med kardor. Nästan lika dåligt som anisbröd. När man var yngre var drömmar en reservkaka man tog om det inte bjöds på något annat, men den vinner i längden den kakan. Ju äldre man blir desto godare blir drömmarna.
Ps idag ska vi för första gången på 3½ år sova i ett eget sovrum med dörr. Tiden bakom draperi är förhoppninsvis över för alltid.
O: Härligt att ni äntligen fått komma fram ur draperiet. Drömmarna är söta och goda och smälter sådär lagomt sakta. synd att de inte går att doppa.
