brysselkex

...och efter sockersug kommer ännu mer sockersug.

Ibland undrar jag om saker och ting bara händer. Är det tur eller otur -eller ren och skär klantighet?

För att dämpa det  värsta suget skulle jag bara ta några mandelbiskvier ur den lilla oskyldiga påsen.....så gliiiider påsen ur händerna...efter en massa "vevande" är påsen upp-och-ner så alla små söta bättre- än- ingenting ligger INTE i påsen. De ligger fint placerade i ett slags mönster längs hela skafferilådan. Så skulle jag direkt börja plocka upp, och ser då inte att en gammal bullbit också tydligen en gång hamnat i lådan. I min iver att dämpa suget stoppar jag alltså bullbiten i munnen. Så vedervärdigt för den smakade ve och ..... Jag blev så arg. Hur kunde det ske? Jag ställde mig direkt frågan; Är det bullens fel eller mitt att den av okänd anledning hamnade bland mina smaklökar?...Det blev den förstnämnda. För visst var det en bullbit. Nåt annat vill jag inte tänka mig.

Kort därefter. Skulle ju bara tvärt vattna blommorna i trädgården. Vanligtvis sker det med hjälp av en vattenkanna men just idag skulle jag vara lindrig. Jag tog trädgårslangen (..som inom snar framtid är upplindad på en speciell slanghållare jag äntligen lyckats införskaffa). Jag har tagit slang och munstycke med mig och gått en bit bort, skruvat på kranen, men konstigt...det är inget tryck i slangen. En liten ledsen stråle är det enda som kommer ut. En vattenslang arbetar under tryck, det vet ju alla..... Å nog vet jag att man inte ska titta rätt in (rakt in) i ett munstycke!!! Det får man ju lära sig tidigt.....Iaf, kände mig inte så kaxig med14 meter slang i min barm, blöt som en dränkt råtta och ett par gamla pyjamasbyxor utan resår.

Hejsan Otur!

Tack för vänskapen och
lycka till i framtiden.

/E