brysselkex

Här och där ser man att det pyntats i oranga, gula, gröna, rosa färger. Några moderna milda färger är det inte tal om, nej det är snarare skarpa och på nåt sätt "bortglömda" färger man ser . Tur att påsken inte är så lång för med tiden lessnar man ju.....iaf jag. 

Men kan det vara så, att dom här färgerna ploppar upp i syfte att göra oss pigga och glada. För tänk; har upp har vi sol och gnistrande nysnö, men hos dem som inte har,  går färgställningen typ i smutsigt grå-brun-beige. Å hur glad blir man av det och hur fint är det. Typ åssit. Jag tror dom här människorna behöver muntras upp. Och då tar man helt enkelt hjälp av påsken. För under påsken blir en gul fjäder snabbt en sol, en grön en gelegroda, en rosa ett bubbelgum osv....Wepp om. Blev int hela sverige jämmenglad!

   


"Man sko hå´ål oppa traddischåona". Man ska hålla på tradtitionerna. Min pappa har alltid varit noga med att poängtera vikten av att ha kvar (dvs hålla på) traditioner. Pappa berättade att när han var liten fick alla barn ta med sig björkris till skolan. Under dagen fick barnen pynta, de fick själva tillverka påskvippor. Matrialet var silkepapper i olika färger. Man klippte ut små rektanglar, i olika färger,  och därefter formade man dem till små vippor som man sedan knöt fast i riset. Pappa berättade att han fortfarande minns känslan av hur stolt han var när han gick hem från skolan. Stoltare än självaste påsktuppen gick han rak i ryggen  med bestämda steg hemåt, med det färdigpyntade riset framför sig..... så när pappa i fredags såg mig pynta påskriset med de vippor han för just den här påsken hade inhandlat gick en våg av sentimentalitet över hela han. Gulligt. Visst.

Idag blir det en skidtur på isen. Det blev en tur igår också....
 


En gammal företeelse som man alltför sällan skådar idag.Skotertolkning. För er som inte är bekant med skotertolkning kommer här en bild, så ni kan se själva upplägget, typ hur det går till. I vår familj var det vanligt att brorsan var den som körde skotern. Tätt ihoppackade på resten av skoterdynan satt övriga syskon, grannar, släkt och vänner!.... Efter skotern satte man fast en skoterpulka. I den satt ofta föräldrarna. Dom som behövde få ha det bekvämt och behagligt....Efter pulkan kom "tolkarna". I det gänget föll som oftast jag in....varför vet jag inte men jag misstänker att syrran (och hennes kompisar) skämdes stå på skidor,  hållandes i ett långt snöre alt bogserlina, så dom paxade platserna på skotern. Naturligtvis. Bakom storebrorsan. Skoterkungen. Jag kan sakna dom där Lemmeltågen. Faktiskt.

..nu är schlageryran över...för ett tag iaf. Intressant läsning när man läser att för Christer Sjögren är det  "Bära eller brista som gäller" . Samma gäller ju för min syrra!

Igår kväll blev jag bjuden till min kompis M för att titta på finalen. .."Asså vilket högt hårfäste hon har"..."dom där kedjorna på byxorna kändes väldigt onödiga", "bubbelgumsrosa, kund hon då int ha valt nån annan färg"....Just när vi satt och kritiserade som bäst, tystnade M. Mycket märkligt säger hon....dom här grabbarna får mig att tänka på dom henna bananerna........Tror du dom släkt ällär?


    lika som...   ......b........ananer?

Någon som vet?

..nagerscht jär en Laaarsch?..ringde pappa och frågade mig. Han hade just varit inne och handlat och stod nu parkerad utanför en av stadens budgetaffärer. 

Pappa berättade att han hade -utan att skriva ett "handlingsräsäft"-  tväråkt in till stan för att handla då det visat sig att stugföreningen (vilka håller till i stan) hade årsmöte idag... vilket han hade glömt bort. Och är man min pappa; inte kan man bara fara in till stan för ett möte. Det är nämligen så att min pappa åker aldrig till stor-stan utan att ha ett "riktigt" ärende. Så för att förena nytta med nöjepassade han helt enkelt på att budgetshoppa innan han åkte vidare till årsmötet. Gullig som han är ville han förståss först checka av om någon av oss barn ville slå följe med honom dit.....(I skrivandets stund befinner han sig på mötet -själv!).