brysselkex

Det är idag det ska ske. Nu ska jag gå -från tanke till handling. Jag tänkte ge melodikrysset en chans!

Jag läste nånstans att vi svenskar har kunnat lösa ett musikaliskt korsord, varje vecka i 40 års tid. Jag erkänner att jag kan direkt i minnet ta fram trudilultten (introt) från ring så spelar vi, men melodikrysset...njäe....men efter idag hoppas jag den sätter sig. Och det rejält.

Jag tycker det är en viss charm med det där att man sitter som klistrad framför radioapparaten. Det var ju mycket där under TRACKS-tiden, varje lördag blixtrade man till med play/rec knapparna. Nuförtiden är det i stort sett bara på gamla journalfilmer man ser sånt.  I dag vet vi ju hur det ser ut, vart man sitter alltså. Typ där jag i skrivandets stund sitter....Nej, fram för ett mera aktivt radiolyssnande. I alla fall för min del. Synd att ljud-knappen på min fina radio av märket Tivoli racklar. Ljudknappen har fastnat i ett läge som ligger precis mitt mellan att vara för högt/lågt. ..Jo jag vet, man behöver bara gå tillbaka till radiohandlaren och be att få reklamera.


Kl 10.03 i P4 sänds programmet. Och man kan ladda ner krysset här http://sr.korsord.se/images/kryss/kryss2008w36.pdf.

Ibland kommer tiden och minnena inte bara ikapp mig. När jag var liten fick jag ett par svarta träskor med kurbitsmålning på. Jag kände mig så fin i mina nya klackeskor. En gång när vi åkte båt, långt långt ut till en av våra fina skärgårdsöar gick jag dumt nog, i land med mina nyinköpta träskor.  För att inte skada skorna eller mig själv tog jag av mig dem och parkerade dem på en av klipporna. Har ingen hittat och tagit hem dem står de nog fortfarande kvar där än idag. Det händer att jag får höra hur slarvig jag var. Pappa brukar nämna det nån gång om sänder. Samma om den nyinköpta sovsäcken -av äkta anddun och av märket Caravan - som jag blev avstulen mitt på blanka ljusa dagen, på T-banan i huvudstaden....och om hur jag tillagade Hawaiigryta av älgfilén - en kalvfilé!

Min äldsta bror hade nyligen tagit körkortet och ville ju så låna gubbens bil för att fara ut en sväng. En hydraulslang hade gått sönder på Amazonen så han fick tydliga order om att "du använder inte bromsen annat än att det gäller ett människoliv..."

Vi fick också stränga order av vår då arbetströtta fyrbarnsfar om att "Anpassa.., anpassa.." när vi övningskörde. Än idag förstår ingen vad vi skulle anpassa för eller mot.

Jag minns också hur arg min syrra blev när jag skrämde henne mitt under pågående dammsugning. Jag skulle aldrig ha gömt mig i hennes rum den gången. För jag fick mig värsta laveten, rakt över skallen. Det slutade med att vi bägge grät. Hon av rädsla, jag av smärta.

...och efter sockersug kommer ännu mer sockersug.

Ibland undrar jag om saker och ting bara händer. Är det tur eller otur -eller ren och skär klantighet?

För att dämpa det  värsta suget skulle jag bara ta några mandelbiskvier ur den lilla oskyldiga påsen.....så gliiiider påsen ur händerna...efter en massa "vevande" är påsen upp-och-ner så alla små söta bättre- än- ingenting ligger INTE i påsen. De ligger fint placerade i ett slags mönster längs hela skafferilådan. Så skulle jag direkt börja plocka upp, och ser då inte att en gammal bullbit också tydligen en gång hamnat i lådan. I min iver att dämpa suget stoppar jag alltså bullbiten i munnen. Så vedervärdigt för den smakade ve och ..... Jag blev så arg. Hur kunde det ske? Jag ställde mig direkt frågan; Är det bullens fel eller mitt att den av okänd anledning hamnade bland mina smaklökar?...Det blev den förstnämnda. För visst var det en bullbit. Nåt annat vill jag inte tänka mig.

Kort därefter. Skulle ju bara tvärt vattna blommorna i trädgården. Vanligtvis sker det med hjälp av en vattenkanna men just idag skulle jag vara lindrig. Jag tog trädgårslangen (..som inom snar framtid är upplindad på en speciell slanghållare jag äntligen lyckats införskaffa). Jag har tagit slang och munstycke med mig och gått en bit bort, skruvat på kranen, men konstigt...det är inget tryck i slangen. En liten ledsen stråle är det enda som kommer ut. En vattenslang arbetar under tryck, det vet ju alla..... Å nog vet jag att man inte ska titta rätt in (rakt in) i ett munstycke!!! Det får man ju lära sig tidigt.....Iaf, kände mig inte så kaxig med14 meter slang i min barm, blöt som en dränkt råtta och ett par gamla pyjamasbyxor utan resår.

Hejsan Otur!

Tack för vänskapen och
lycka till i framtiden.

/E