Det var bättre förr





Jag känner mig speciell. Jag äger nämligen en kobratelefon. En röd. Hur fin och välhållen som helst. Dessvärre är den tappad i golvet så knappen under har sprättat loss. Vet någon om man kan lämna in en kobra på lagning? Var i så fall...?

Jag tycker att förr i tiden var telefonen så okomplicerad. Det var en klar och tydlig signal som hördes när det väl ringde. Rrrrrrrrrring! Telefonerna var rejäla och stationära, inget springa omkring och "vars är luren". Förr var det vanligt att man svarade med efternamnet. Eller telefonnumret. Det tyckte jag var klämmigt. Det kan jag sakna. När man ringde till Lundströms svarade dem bara; "SexaSjua".  Det var gulligt. Alla i byn hade nästan samma nummer, det som skillde var slutsiffrorna.

Min nya mobil visade sig vara en värsting. Första gången jag fick ett samtal, det var brorsan, fick jag be honom lägga på efter avslutat samtal. Jag visste nämligen inte hur man gjorde






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0