Nu blommar...
..det!
För varje dag så går ploppar det upp något "nytt"....Idag har jag köpt två Dahlia-sorter, Witten & Lucky Number. Butiken hade inte det bredaste sortimentet precis, men men...jag tycker det är bra att jag äntligen kommit till skott.
Visst hade farmor granna Dahlior! Här bruke ju blomma som bara den framför sommarbönningar. Någon som vet vilka/-en sort...?
Nu är det så att jjag beslutat mig för att ta bloggledigt. Tiden räcker inte riktigt till. Av olika anledningar. ...Å bloggen är ju inte mitt levebröd direkt så....
Nu är det så att jjag beslutat mig för att ta bloggledigt. Tiden räcker inte riktigt till. Av olika anledningar. ...Å bloggen är ju inte mitt levebröd direkt så....
Pssst. Avslutar med att berätta att äldsta brorsan erbjöd pappa en slant för att stanna kvar i bilen medan han själv gick in till radiohandlar´n för att köpa sig en platt-TV.... Det slutade som brorsan befarade; att pappa ifrågasatte varje apparat om det var en Korean eller inte.
Ett av stadens landmärken
Farbror John var så underbart snäll. Vad jag minns hade han ett sånt tålamod...
Här kan ni se farbrors gamla bil. Hur länge den har stått där vet jag inte.
Som litet info kan jag meddela att idag har svenska PV-klubben 5800 medlemmar.
Sockiplast
Vem har inte på syslöjden fått sy en påse speciellt för gympakläderna. Och vem har inte ägt och svettats i ett par sockeplast?
Jag minns när jag och vem fler? var och spinkade när Kvinnoklubben hade ett gympapass i byns idrottsolkal...hej å hå....det var en fröjd för ögat.....i skymundan kunde man se ett gäng kvinnor (självklart) , både yngre och äldre, halta o lytta, stå i ringformation och hoppa på plats för att sen ta ut stegen och springa runt runt...samtliga fokuserade på varje liten rörelse....för vi vet ju alla hur svårt det är att röra armar och ben -samtidigt. Vad jag särskilt minns var att alla bar sockeplast.....för varje steg och hopp hördes kraftigt stunsar, som förmodligen var nån slags resonans från lokalens gamla välanvända parkettgolv....
Jag fann en särskild hemsida om just den sorters socka http://www.sockiplast.nu/
Nu går det upp ett ljus att det heter Sock (typ en strumpa) - I (inuti, inbakad) -plast....inte Sock-E(?)-plast som jag sagt.
Kvinnorklubben ja, lever den än idag?
Jag minns när jag och vem fler? var och spinkade när Kvinnoklubben hade ett gympapass i byns idrottsolkal...hej å hå....det var en fröjd för ögat.....i skymundan kunde man se ett gäng kvinnor (självklart) , både yngre och äldre, halta o lytta, stå i ringformation och hoppa på plats för att sen ta ut stegen och springa runt runt...samtliga fokuserade på varje liten rörelse....för vi vet ju alla hur svårt det är att röra armar och ben -samtidigt. Vad jag särskilt minns var att alla bar sockeplast.....för varje steg och hopp hördes kraftigt stunsar, som förmodligen var nån slags resonans från lokalens gamla välanvända parkettgolv....
Jag fann en särskild hemsida om just den sorters socka http://www.sockiplast.nu/
Nu går det upp ett ljus att det heter Sock (typ en strumpa) - I (inuti, inbakad) -plast....inte Sock-E(?)-plast som jag sagt.
Kvinnorklubben ja, lever den än idag?
Avslutar med ett "Heja, heja".... (åh, det uttrycket får mig att tänka på farbror hjulbent som hejade på när man slet uppför Kristina -loppets sista backe..snorig, svetttig och med en alltid en för varm mössa stod han vid skidspåret och hejade på, ....till och med att han skidrade bakom, han förföljde en så man hade ju inget annat val än att fortsätta skidra....ända fram till MÅL. Och där väntade varm apelsinsaft och varm korv som en tacksam belöning för ett hårt genomfört arbete.
